| Universitetet 400 år ?1995 firade Uppsala universitet "400-årsjubileum" trots att universitetet egentligen är mycket äldre än så. Här kan du läsa om universitetet under 1500-talet och turerna kring "nygrundandet".
|
| När studenterna gick på bordell För mindre än hundra år sedan stängdes Uppsalas sista bordell - Studentbordellen 59:an, som också kallades Uppsala studentkårs fritidsintresse.
|
| Verser mot en professor Professor Atterbom var en stor skald, men här berättas om hur han själv blev föremål för en niddikt på grund av sin notriska lathet som föreläsare.
|
| Elsa Eschelsson Elsa Eschelsson var Sveriges första kvinnliga rättsteoretiker och den andra kvinnan som disputerade för doktorsgraden. Hennes liv var ett tragiskt exempel på de spärrar som vid sekelskiftet sattes för de kvinnliga forskarpionjärerna.
|
| Ellen Fries Sveriges första kvinnliga doktor, historikern Ellen Fries, var även en av de allra första studentskorna i landet.
|
| Johan Ihre Språkforskaren och historikern Johan Ihre var den som städade upp efter Rudbecks fantastiska ideer om den svenska historien. Han efterlyste också att svenskan skulle rensas från latinska lånord och försökte utarbeta en enhetlig stavning baserad på "sunt förnuft".
|
| Tre busar från Södermanlands nation Detta är berättelsen om de tre bröderna Julin, vilka efter ett antal mindre hyss lyckats dra in hela Södermanlands nation i ett stort upplopp 1663, det så kallade Julinernas upptåg.
|
| Den Julinsköldska cessionen Spekulation på 1760-talet mot den vacklande svenska valutan ledde till det största svindleriet i Uppsala universitets historia. Universitetet drevs mot konkurs och studenternas stipendiefonder ruinerades. Ansvarig för detta var ränmästaren Petter Julinsköld
|
| Karl XV:s födelse Studentromantiken föddes 1826 samtidigt som Karl XV. Här är berättelsen om de spontana gasquer som utbröt på stadens alla nationer för att fira "hjältekonungens födelse".
|
| Korvtåget Nog för att man har hört talas om fajtande professorer och akademiska strider, men blott en gång i universitetets brokiga historia har professorerna verkligen mobiliserat en armé och lett den i fält - Korvtåget 1598.
|
| Lydia Wahlström Grundaren av Uppsalas Kvinnliga Studentförening, historikern och författaren Lydia Wahlström skrevs in i Uppsala 1888, och tillhörde då den försvinnande lilla skaran av 12 kvinnor bland totalt 1816 studenter.
|
| Johannes Messenius En briljant vetenskapsman, men hopplös opportunist, en temperamentsfull hetsporre, och fanflykting, slutligen dömd till döden för spioneri, men älskad av studenterna, ja, sådan var Johannes Messenius - kanske den mest kontroversielle professorn i vårt universitets historia.
|
| En studentskas resa i Tyskland Studievistelser utomlands har i flera århundraden betraktats som en viktig del i unga mäns utbildning. Men vart reste unga kvinnor som sedan slutet av 1800-talet börjat studera vid universitetet? Till de mer lärorika resor som gjorts av kvinnliga studenter under de första åren av 1900-talet hörde onekligen medicinaren Ada Nilssons vistelse i Tyskland.
|
| Den evige studenten Nybom Att klara livhanken genom att vara evig student är inget nytt fenomen i studenthistorien. Långt innan det statliga bidrags- och lånesystemet kom i bruk fanns en och annan student som aldrig kom i närheten av någon examen men ändå i flera årtionden lyckades klänga sig fast vid akademien. Ett exempel var Johan Nybom, en på sin tid hyllad poet och en av 1800-talets mest kända Uppsalaprofiler.
|
| Omvigeskappen 1840 På Carolinas handskriftsavdelning finns en märklig anteckningsbok av en anonym författare med titeln: "Bilder ur studentlifet i Södermanlands-Nerikes nation på 1830-1850 talet". Här kan vi bl.a. läsa om "omvigeskappen", som kom att bli det första embryot till studentromantikens majfester och senare tiders vårfester i botan.
|
| Pomeranser och blanka vapen För den som är intresserad av Uppsalas studentliv under stormaktstiden är det Akademiska Konsistoriets protokoll den viktigaste källan. Ett av de i särklass märkligaste aktstyckena i detta protokoll är daterat den 14:e juni 1640.
|
| Den mysiga proban Domtrapphuset rymmer en hel del studenthistoria. I dess murar var nämligen under flera århundraden stadens speciella studentfängelse inhyst, en fuktig, mörk men egentligen ganska mysig håla som kallades Proban.
|
| Sigurd Ribbing Filosofen Sigurd Ribbing var Uppsala universitets mest fruktade tentator på sin tid. Han installerades som professor i metafysik 1850 och var till sin död 1899 en av boströmianismens mest ortodoxe vapendragare.
|
| Vadet om ringen I alla tider har kärleken intagit en favoritplats bland studenternas fritidsintressen. Om dess prosaiska sida stod att läsa i berättelsen om studentbordellen på Dragabrunnsgatan på 1800-talet. Om kärleken i dess mer poetiska form handlar en historia som återges i en studentdagbok från 1830-talet.
|
| Rullan går igen Alla har vi säkert någon gång skrålat den lätt gymnasiala bordsvisan "Rullan går..." men hur många känner till det kusliga människoöde som döljer sig bakom visans refräng?
|
| Johannes Schefferus "Främlingen som lärde Sveriges barn svenskhet" och "den svenska litteraturhistoriens fader" har den tyskfödde Uppsalaprofessorn Johannes Schefferus kallats.
|
| W. E. Svedelius Historikern och statsvetaren Wilhelm Erik Svedelius, mest känd som "gubben Sved", var något av urprototypen för vår bild av den tankspridde och jovialiske Uppsalaprofessorn.
|
| Carl Peter Thunberg Botanisten, läkaren och resenären Carl Peter Thunberg (1743-1828) blev den mest betydande bland Linnélärjungar och var redan på sin tid internationellt känd. Hans liv förflöt i resornas tecken och han brukar kallas för "Japans Linné" och för "den sydafrikanska florans fader".
|
| Samuel Ödmann Samuel Ödmann, 1750-1829, var en av Sveriges tongivande intellektuella under upplysningstiden, och en mångfacetterad vetenskapsman. Han var professor i teologi, men utmärkte sig i så vitt skilda discipliner som zoologi, botanik, österländska språk och kulturhistoria. Trots alla sina meriter har han framför allt gått till historien som professorn som inte steg upp ur sin säng på mer än 30 år.
|
| 1890-talets kvinnliga studenter I mitten av 1890-talets fanns ungefär 15 kvinnliga studenter i Uppsala bland totalt 1,5 tusen inskrivna vid universitetet. Då hade de svenska universiteten varit öppna för kvinnor i drygt tjugo år. Att den kvinnliga minoriteten kände sig ensam och utestängd från det glada studentlivet var inte så konstigt. Men att de gjorde det berodde inte uteslutande på att de var så få, utan även på att den kvinnliga studenten fortfarande betraktades av samhället som ett ovanligt fenomen.
|
| Egen härd är guld värd! Detta är historien om hur Södermanland-Nerikes Nation under nästan ett helt århundrade drog runt på en säregen odyssé genom Uppsalas fastighetsbestånd innan de slutligen 1897 kunde inviga sitt nya nationshus.
|
| Johannes Sundblads tittskåp Den gängse bild vi har av studentromantiken blir naturligtvis som alla klichéer något skev. Det finns gott om skildringar av yra upptåg och studentikosa tilldragelser alla tryfferade med såväl punsch som sång och poesi som stöder bilden, men var verkligen det liv som studenterna till vardags levde på 1840-talet egentligen så romantiskt? Ofta är det den enklaste mest vardagliga historien, den som aldrig sätts på pränt av krönikörerna, som blir den mest intressanta för eftervärlden.
|
| Majfesten 1843 För dagens Uppsalastudenter är tvivels utan Valborgsmässoafton den verkliga höjdpunkten i den akademiska kalendern. För ett och ett halvt sekel sedan under studentromantiken glansdagar, långt före forsränning och mösspåtagning, var firandet den sista april bara ett långdraget crescendo som kulminerade först dagen därpå i majfesten den första maj.
|
| Den sista studentexercisen När Sverige slickade sina sår efter förlusten av Finland passade den blivande regenten Karl Johan på att ta ett första steg mot allmän värnplikt. Den s.k. "beväringsinrättningen" infördes 1812. Efter en längre tids debatt lyckades emellertid universitetet utverka att studenterna skulle få göra en egen beväringstjänst i Uppsala och med en lång rad, i svensk militärhistoria, fullkomligt unika privilegier.
|
| Ett muntert sorgetåg Bland tragikomiska studentikosa händelser på 1860-talet fanns ett bisarrt sorgetåg som väckte allmän munterhet i det dåtida Uppsala. Efte att ha druckit sig medvetslös bars den studenten "Lasse Lucidor" runt i staden av sina kamrater i ett begravningståg, och t.o.m. rektor lurades att tro att studenten hade avlidit.
|
| Historien om en basfiol För den som idag läser gulnade och punschbestänkta studentdagböcker från 1840-talet framstår dåtidens studentliv som fullt av roliga tilldragelser. En av dem hade med en tystlåten och trevlig teolog att göra som annars aldrig gjort någon väsen av sig.
|
| Olof Rudbeck och göticismen Olof Rudbeck d.ä. hör tvivelsutan till en av de mer mångfacetterade vetenskapsmännen som har verkat vid Uppsala universitet. Han gjorde skarpsinniga insatser inom såväl anatomi som botanik och var även en av landets ledande arkitekter. En betydligt mer udda och spektakulär insats gjorde han inom svensk historieskrivning som förgrundsfigur inom göticismen.
|
| Peter Forsskål - en Linnélärljunge "Hårdnackad, vild, envis och kantig" var Linnélärjungen Peter Forsskåls beskrivning på den brännässla han skickade sin lärofader från Egypten. Linné tyckte att växtbeskrivningen passade utmärkt på Forsskål själv och döpte därför den egyptiska brännässlans släkte till Forsskaole.
|
| Nollningen - en uråldrig tradition Redan 1595 anbeföll rektorn vid Uppsala universitet att en speciell ceremoni skulle hållas för nyantagna studenter i vilken de skulle "deponeras" vid akademin under sin studietid. Det hade nämligen visat sig viktigt att veta exakt när i tiden en ny student blev en fullvärdig akademisk medborgare, eftersom han som sådan ägde juridisk immunitet.
|
| Slaget mellan Östgöta och Ångermanlands nation I ett handskrivet självbiografiskt manus av Olof Hellström, född i Härnösand och student i Uppsala på 1720-talet, får vi en livfull inblick i det dåtida studentlivet. Några sidor i biografin behandlar det veritabla fältslaget mellan Östgöta och Ångermanlands nation 1724.
|
| Marängvadet eller snålheten förlöjligad Sedan urminnes tider har ekonomiska bekymmer präglat studenterans existens. I tider då studiemedel var ett okänt begrepp tvingades den studerande ungdomen att i stort sätt på egen hand klara livhanken. Inte sällan bekostades studentens allra nödvändigaste behov av familjen, som till priset av ekonomiska uppoffringar ville säkra sonens, mera sällan dotterns, framtida yrkeskarriär. Underhållet räckte emellertid sällan till mer än mat och husrum. Nöjen och de ljusa sidorna av studenttillvaron fick studenterna ofta själva finansiera med hjälp av lån och växlar.
|
| Studenter som välgörenhetens apostlar Fester, gasquer och sexor hör till de äldsta inslagen i studentkulturen. Som så mycket annat har emellertid även de studentikosa festritualerna utvecklats och förändrats genom århundraden.
|
| Bernard von Beskow - En adelsstudent i snickarboden Bernhard von Beskow, en av förra seklets mest inflytelserika kulturpersonligheter, var bl.a. författare, ständig sekreterare i Svenska Akademien och chef för Kungliga teatern. På ålderns höst började han skriva på sin självbiografi "Levnadsminnen", men hann tyvärr aldrig fullborda den innan sin död. Manuset till kapitlet om hans tid som student i Uppsala 1806-1814 hann han emellertid slutföra och det utgör en både jordnära och sympatiskt vardaglig skildring av en ung adelsmans studentliv under klassicismen.
|
| Olof Rudbeck och göticismen Olof Rudbeck d.ä. hör tvivelsutan till en av de mer mångfacetterade vetenskapsmännen som har verkat vid Uppsala universitet. Han gjorde skarpsinniga insatser inom såväl anatomi som botanik och var även en av landets ledande arkitekter. En betydligt mer udda och spektakulär insats gjorde han inom svensk historieskrivning som förgrundsfigur inom göticismen.
|
| Revolutionärt 1790-tal Redan för samtidens studenter stod det fullkomligt klart att det under 1840-talet skedde ett genombrott för liberalismen, skandinavismen och studentkårspolitiken. Det är också det enda decennium, möjligen med det sena 1960-talet undantaget, som studenterna har haft någon form av reell politisk makt och inflytande över samhällsutvecklingen.
|
| Den ekonomiska lärostolen Frihetstiden präglades tidvis av en nästan patetisk vurm för handel och manufaktur. När Sverige hade slickat sina sår efter Karolinertidens stora nordiska krig var det dags att bygga upp en ny stormakt, men denna gång inte med svärdet utan med vetenskapen och merkantilismen. I den småindustriella guldgrävarstämning som rådde vid Hattarnas makttillträde 1739 passade man därför på att vid Uppsala universitet inrätta en av världens första professurer i ekonomi.
|
| Södermanland-Nerikes hus 100 år Den 1: maj 1997 firar Södermanland-Nerikes nation 100-års jubileet av sitt nationshus. Nationerna i Uppsala har som bekant funnit sedan mitten av 1600-talet, men dagens nationshus är av betydligt senare datum. Under tidigt 1800-tal nöjde sig ofta nationerna med att hyra ett enstaka rum eller en lägenhet. Går vi ännu längre tillbaka i tiden så var det oftast hemma hos nationens inspektor som en kista eller s.k. "fiscus" med nationens tillhörigheter förvarades mellan landskapen hölls ofta i förhyrd lokal hos någon av stadens traktörer.
|
| Universitetet - En stat i staden Uppsala universitet var under 1600- och 1700-talet något av en stat i staten, eller snarare en stat i staden. De två "sociteterna" - akademiker och borgare - levde nära inpå varandra men samtidigt i två olika världar med olika lagar, privilegier och status. Det är naturligt att uppdelningen mer än en gång ledde till tvister.
|
| De första studentspexen Dagens studentspex har delvis sina rötter i Gustav III hov. "Societetsspektaklen" d.v.s. små intima, ibland improviserade, föreställningar i samband med middagar och soaréer blev under teaterkonungen populära i de finare kretsarna. Den mycket teaterintresserade landshövdingen Kræmer fortsatte med dylika spektakel på Uppsala slott långt in på 1800-talet. Hans döttrar spelade de kvinnliga rollerna och de manliga rollerna fick studenter spela. De första pjäserna på nationerna kom också att skrivas och uppföras i samma tradition, ofta för ett speciellt tillfälle.
|
| När kemin blev vetenskap Under 1600-talet och Uppsala universitets första guldålder hade kemin inte hunnit få en egen ställning vid universitetet. De ämnen som avhandlades var i huvudsak av filosofisk och teologisk natur, men inom medicinen som inneslöt en stor del av naturvetenskapen gavs även sporadiskt undervisning som tangerade kemin.
|
| Hypokrates kjolar Höstterminen 1873, samma år som kvinnor fick tillträde till universitetet, skrevs Sveriges två första medicine studerande in vid Uppsala universitet. Den ena var Charlotte von Yhlén, född i Göteborg 1839, och den andra var värmlänningen Hildegard Björck, född 1947. Ingen av dem skulle emellertid bli praktiserade läkare här i Sverige.
|
| När studenten började dansa Dansen på vårbaler och gåsmiddagar spelar i dag en viktig roll i nationslivet, men hur länge har det dansats i Uppsala och var kommer alla traditioner ifrån?
|
| Ett vådaskott och dess efterräkningar I en samling vackert inbundna folianter på Carolina Rediviva finns akademiska konsistoriets protokoll från några årtionden i mitten av 1600-talet. De ger oss en intressant inblick i den vardag studenten levde i under stormaktstidens, även om bilden möjligtvis blir något snedvriden, då det i huvudsak rör sig om rättegångsprotokoll och slitande av tvister. Ett av de märkligare aktstyckena rör vådaskottet som tog Johan Liljenhöök av daga, och de efterföljande affärer som kom att engagera konsistoriet i mer än ett år.
|
| Wallerius frierier Johan Gottschalk Wallerius blev med tiden vår förste professor i kemi. Som ung magister, trasslade han emellertid in sig i en rad både märkliga och komiska kärleksaffärer.
|
| Geijer, salongerna och kärleken Vi har tidigare berättade vi om Johan Gottschalk Wallerius invecklade kärleksaffärer. Den kärlekskranke professorn var emellertid ingalunda den ende bland Uppsala universitets stora män som var svag för det som brukar gå under den alltför generaliserande beteckningen 'det täcka könet'. Till dem som skulle gå i Wallerius spår hörde bland annat historieprofessorn och poeten Erik Gustaf Geijer (1783-1847), en av den svenska romantikens och göticismens största namn. Historien om Geijer är också en historia om alla hans kvinnor och deras inbördes intellektuella tävlan om skaldens gunst.
|
| Glunten och Magistern Alla känner vi Glunten och Magistern som de två huvudpersonerna i Gunnar Wennerbergs Gluntarne, men vad var de egentligen för figurer och vad har de 30 duetterna oss att berätta om studentromantikens Uppsala?
|
| Otto Beronius - verklighetens glunt? I förra numret berättade vi om Gluntarne, en samling duetter som kanske mer än något annat skönlitterärt verk har påverkat bilden av studentromantikens Uppsala. Det kan vara intressant att på litteratursociologers vis skärskåda den verklighet som låg bakom dikten. Vad var det i Uppsalas studentikosa liv som inspirerade Wennerberg till dessa trettio melankoliska sånger? Och vem var prototypen till den stark romantiserade bilden av Uppsalastudenten Glunten som under Magisterns vakande öga gjorde sina lärospån som överliggare?
|
| Studentskan Karin Boye, 'Poeternas Hörna' och ERGOS födelse 1921 blev den då 21-åriga poeten Karin Boye student i Uppsala. Här skulle hon under de följande fem åren göra sina lärospån som kvinna i en mansdominerad värld, som poet och som en av studentkretsens ledande intellektuella.
|
| Restaurang Rullan Att nationerna i Uppsala fungerar som tarvliga krogar för studenterna är en helt modern företeelse. I äldre tider fick den student som ville ha sig en sup innanför västen bege sig till någon av de otaliga lokala krogarna, svalgen, källarna eller schweizerierna i Uppsala. En handfull av dessa, som t.ex. Flustret, Eklundshof och Taddis kom under 1800-talet att få en särskild status som studentkrogar och till dessa hörde även restaurangen Rullan.
|
| Fysisk fostran vid akademin under 1800-talet En sund själ tarvar en sund kropp! Under influens av Rousseaus idéer om naturnära uppfostran, i kölvattnet av den franska revolutionen, uppstod det under slutet av 1700-talet en vurm för kroppsövningen, som snabbt spred sig över Europa. Vid Uppsala universitet slog läran om fysisk fostran tidigt rot och en bit in på 1800-talet ägnade sig flertalet studenter åt någon form av kroppsliga övningar vid sidan om de andliga.
|
| Så bodde studenten förr När seklet var ungt brukade Uppsala universitets vaktmästare, som hade en tjänstelägenhet i universitetshuset varje höst ha en legendarisk annons i UNT: "Rum uthyres till student. Kök, klosett och universitet finns i huset". Få studenter har det varit förunnat att bo i själva universitetshuset, men hur har studenterna i allmänhet bott under akademins 500-åriga historia?
|
| Gabriel Marklin Gabriel Marklin var tvivels utan ett av de största originalen i romantikens Uppsala. Han var för fattig för att någonsin avsluta sina studier, men kom som naturaliesamlare ändå att bli en betydelsefull om än ganska udda person vid universitetet.
|
| Roligheter på 1840-talet berättade av Johan Sundblad Studentromantiken var kanske inte alltid så romantisk som man lätt föreställer sig. Johan Sundblad har i sina nedtecknade minnen från studentlivet på 1840-talet skrivit mycket om det grå vardagen i kalla studentkammare, om fattigdom, alkoholism och undernäring. Men han har också livfullt beskrivit hur man understundom "skakade bokdammet av sig" och kryddade den trista vardagen med allehanda små "roligheter".
|
| Professor Spongberg – klassicismens riddarvakt Ett av de mest säregna originalen i studentromantikens Uppsala var tvivels utan Johan Spongberg, professor i grekiska. Högdragen och storvulen hade han dubbat sig själv till klassicismens och skönhetens riddare och bedrev ett ensamt korståg i arrogans och sarkasm riktat mot allt som var tarvligt, fult och simpelt – ett korståg som snart kom att rikta sig mot snart sagt alla professorskollegor.
|
| Den svenska överliggarens historia Vem har inte någon gång hört talas om överliggare eller eviga studenter? Fenomenet är lika gammalt som universitetets historia och hör studentkulturen till. Det kan därför både vara till nytta och nöje inte minst för Uppsalas recentiorer att såhär vid terminens början bekanta sig med överliggaren och hans vanligaste underarter.
|
| Toddymartyrer, piprensare och andra - några överliggarprofiler I förra numret berättade vi om överliggare som en särskild grupp inom universitetsvärlden. Nu har läsarna förhoppningsvis lärt sig att skilja mellan en toddymartyr, en hälsopedant och en pigtjusare - en kunskap som kan komma väl till pass i nationssvängen. Som en hjälp på vägen vill vi nu presentera några exempel från det sena 1800-talets Uppsala.
|
| Ett professorspar före sin tid Bland professorsfamiljerna i 1800-talets Uppsala hörde paret Ann Margret och Fritiof Holmgren till de mer progressiva och liberala. Den tidens akademiska elit präglades i själva verket inte sällan av borgerliga vanor, intellektuell stagnation och konservativ samhällssyn. Mot bakgrunden av de i den tidens Uppsala rådande värderingarna avtecknar sig paret Holmgrens bidrag till vetenskapen, folkhälsan och kvinnosaken desto tydligare. Såväl deras privatliv som offentliga gärning förtjänar att lyftas fram på nytt efter närmare ett sekel.
|
| Studentexamen förr Studentexamen såsom avslutande prov efter de gymnasiala studierna vid läroverket infördes först 1864. Innan dess var studentexamen snarare ett inträdesprov man avlade vid universitetet för att få skriva in sig som ny student. Redan i 1693 års skolordning heter det att ingen fick "släppas uhr Gymnasio och sändas till Academien med mindre än att han worden noga examinerad både på den Orten tädan han sig förfoga will och jämväl på den andra dijt han ankommer".
|
| När Geijers tanke fick plåthatt Vid Svartbäcksgatan fanns det på 1880-talet en hattmakare, som utanför sin port hade en väldig stormhatt i ren plåt hängande på en lång stång. Den märkliga hatten hade ofta varit föremål för studentikosa upptåg och författaren Albert Engström har berättat i sina memoarer hur han själv som ny student i Uppsala i ett nattligt upptåg var med om att stjäla hatten. Målet var att sätta den på huvudet på statyn av Geijers tanke i universitetsparken.
|
| Gotländskan som erövrade akademin Hur måste det ha känts att vara den allra första kvinnan i Sverige som såg sitt namn inskrivet i en universitetsmatrikel? Förmodligen som det gjorde för den förste som någonsin nått Mont Everest - ofattbart lyckligt och samtidigt mycket ensamt. Kring den svarta krinolinen ven vindar av misstro mot kunskapssugna kvinnor och klimatet i den mansdominerade universitetsvärlden måste ha känts kyligt för den kvinnliga pionjären.
|
| Musikprocessen år 1800 De svallvågor som franska revolutionen skapade ledde även i Europas periferi till en krusning på ytan i det annars så lugna Uppsala. Hela 1790-talet präglades av en politisk medvetenhet i Uppsala, som blott kan mäta sig med sent 1960-tal. Plötsligt ifrågasatte man, argumenterade för sina rättigheter och ställde sig i opposition till etablissemanget. Forum för denna revolutionära yrvakenhet blev Juntan - en sammanslutning republikanska studenter som direkt ifrågasatte monarkin och det gustavianska enväldet. Under några få år blev Juntan en av de viktigaste opinionsbildarna i svensk politik och oerhört betydelsefulla för svensk kultur. Juntan och de republikanska strömningarna i Uppsala kvästes dock slutligen vid den s.k. musikprocessen år 1800.
|
| Ergo 75 år På resan genom studenthistorien i vår artikelserie är det nu äntligen dags att ägna en kort betraktelse åt tidningen Ergos egen historia. Det allra första numret såg nämligen dagens ljus för ganska exakt 75 år sedan, den 15 februari 1924. För dagens studenter är det närmast en självklarhet att Ergo dimper ner i brevlådan varannan vecka och att Uppsalastudenterna har ett eget debattforum. Men hur började det hela, vem var Ergos andlige fader och hur såg idén om en studenttidning ut i början?
|
| Harald Hjärne Harald Hjärne (1848-1922) var en av de mer färgstarka personligheterna i Uppsala universitets historia - både intellektuellt och politiskt. Han var professor i historia men även akademiledamot och riksdagsman, och en förgrundsgestalt i det offentliga samtalet kring sekelskiftet.
|
Copyright: Ronne & Ronne Skrivproduktion
E-mail: Marta Ronne & Erik Ronne
